Natriumhydroxid är en kemisk förening mellan natrium, syre och väte. Ämnet tillverkas i stora mängder och används bland annat för tvåltillverkning och framställning av pappersmassa. Natrium är starkt frätande så man måste vara försiktig om man har det hemma. I hemmen står den ofta under något annat namn t.ex. kaustiksoda. Natrium i form av natriumjoner är nödvändigt för människor och djur. Grundämnet är det sjätte vanligaste i jordskorpan och hydrosfären. Natrium har en medelhalt på 2,6 massprocent. Det är något högre än motsvarande kaliumhalt. Metallen är silvervit och likt övriga alkalimetaller är den mjuk och smidig och har hög elektrisk ledningsförmåga, om man jämför med koppar så är det ca 40 % av koppars elektriska ledningsförmåga. Blandningar av kalium och natrium är flytande vid rumstemperatur och smältpunkten kan sänkas ner till -12,6°C.
Natriumföreningar har varit kända sedan antiken. Metallen isolerades för första gången år 1807 av Sir Humphry Davy. Atomer är väldigt små så man kan inte se den med ögonen och inte ens med mikroskop. Men man kan däremot se de med elektromikroskop. Men även 100 år innan mikroskopet uppfanns hade kemisterna räknat ut att atomer måste finnas. En av de kemister som räknat ut att atomer måste finnas var svensken Jacob Berzelius. I början på 1800-talet upptäckte han grundämnena selen och thorium. Även om de inte upptäckte grundämnena förrän på 1800-talet fanns ändå idén där. Filosofen Demokritos menade då att världen var uppbyggt av oändligt många odelbara byggstenar, och att det sen var av naturen som de sammanfogades till olika ämnen.
En atom är den minsta delen av ett grundämne. Atomerna består sedan av elementarpartiklar, och dessa partiklar är likadana i alla atomer. Olika slags atomer har olika många elementarpartiklar. Det är därför som atomer har olika egenskaper och väger olika mycket. I mitten av en atom finns det en atomkärna. Den atomkärnan är uppbyggd av protoner och neutroner som är bundna till varandra med en mycket stark kraft, den kraft som kallas stark växelverkan. Omkring kärnan finns det ett moln av lättare partiklar, som kallar elektroner. Elektronerna är bundna till atomkärnan av den elektromagnetiska växelverkan. Antalet elektroner och protoner är alltid det samma i en atom. Var och ett grundämne har ett bestämt antal protoner inne i kärnan, och det är därför man kan ordna upp de på ett systematiskt sätt i det periodiska systemet. Isotoper är två atomer av samma grundämne som har olika antal neutroner i kärnan. Neutronen och protonen är 2000 gånger tyngre än elektronen. Det mesta i en atom är faktiskt bara tomrum.
De olika grundämnena är uppdelade i olika grupper och olika perioder. Det är antalet protoner i kärnan som bestämmer i vilken ordning ämnena ska läggas ut. När elektronskalet är fullt påbörjas det på nästa rad. Därför får atomer som ligger under varandra i det periodiska systemet, lika många valenselektroner. Men det finns ett undantag, helium har två valenselektroner men ändå är det placerat för ämnen med åtta valenselektroner. Det är för att samla grundämnena som har fulla elektronskal i en kolumn.
Den vågräta raden i det periodiska systemet är det som är en period. I period 1, t.ex. finns väte och helium. I period 2 har ämnena 2 elektronskal och ämnena i period 3 har 3 elektronskal och så vidare.
